Ansvar?

ANSVARLOW

25 juli 2017 at 20:28 Lämna en kommentar

Jordbävning!

Jordbävning!

https://en.wikipedia.org/wiki/1976_Tangshan_earthquake

Jag befann mig i trakten för den stora jordbävningen i Kina 1976. Närmare bestämt Shenyang men staden låg ca 60 mil från själva punkten för jordbävningen i Tangshan.
Vaknade på natten av att mina fönster slog och sängen rörde på sig. Vände på mig och somnade om trött som jag var.
På morgonen samlades resegruppen och de kinesiska värdarna berättade vad som hänt och att vår resa måste avbrytas.
De skulle ta in oss till Peking för väntan på flyg ut ur Kina.
På dagen såg vi stora parader i staden och vi hade nog svårt att förstå att de fortsatte firandet trots denna stora olycka som drabbat Kina.

Nåja, deras förklaring var att inget skulle ändras om de inställde firandet, de tyckte att man skulle fortsätta som planerat var. De ansåg att vi i Europa tänkte fel omkring olyckor.
Vi togs in till Peking och fick bo tre dygn i tält inne i den förbjudna staden!

Hela Pekings befolkning fick bo utomhus då man befarade nya skalv. Kändes oerhört konstigt att åka omkring och titta hur en sådan stor stad ställde om till utomhuslevande. Man ställde upp tomma flaskor upp o ner som skulle ramla omkull med skrammel om nya skalv uppstod så att man vaknade om man sov.
Men hem kom vi efter div. strapatser och då när vi var hemma så fick vi veta att ca 600.000 människor hade dött i denna jordbävning, kanske den värsta i historien.
Massmedia i Sverige jagade mig och en hel del blev publicerat.

Jag kunde ju bara berätta vad jag sett själv men blev hårt angripen av Folkets ledarsida. De påstod att jag ljög och dolde sanningen. Att Kina hade en annan syn på svåra olyckor begrep ledarsidan aldrig och att jag inte hade en enda möjlighet så länge jag var i Kina att kunna få veta exakt vad som hänt förstod de aldrig eller rättare sagt, de använde hela denna olycka till att personligen angripa mig. Gammalt groll med ledarskribenten Bo Selander spelade nog in rätt så mycket, men trist var det.

22 juli 2017 at 11:44 Lämna en kommentar

Jeander

HydraLOWE

21 juli 2017 at 14:32 Lämna en kommentar

Sverige ruttnar sakta inifrån.

Du som vill ha mer kunskap om varför Malmö är en stad med stora problem bör läsa vad Lars Åberg skriver, bla det här: ”Listan över Malmös svårigheter innehåller inga hemligheter. Den hänsynslösa gängkriminaliteten, den låga andelen elever med godkända betyg, antisemitismen, den knäande socialtjänsten, polisens resursbrist, lärarflykten, segregationen, den religiösa separatismen, hederskulturen, de växande klyftorna både i fråga om ekonomi och värderingar. Allt detta är omskrivet och har dokumenterats under flera decennier, också i kommunala rapporter och utvärderingar som begravts i stadshusets arkiv.
Ingen ansvarig politiker eller tjänsteman i Malmö kan säga att hon eller han inget visste. Skrapsåren har förvandlats till inflammationer medan medborgarna och beslutsfattarna tittat på.http://kvartal.se/artik…/staden-som-frebdar-sveriges-framtid

Alla som följer mig har ju också sett min kritik av Malmö och att hela denna problemfyllda stads svårigheter håller på att bli norm över hela Sverige. Men jag tror tyvärr inte på någon bättring eftersom allt för många blundar med bägge sina ögon fortfarande. Man har ju sett de senaste dagarnas skall mot en författare som tagit bladet från munnen och det är förfärligt att sanningen om vad som händer i vårt land inte ska få sägas. Lars Åberg säger ju samma sak om Malmö i sin bok och vi får väl se hur länge det dröjer innan de ger sig på honom med sin desinformation. Grejen är ju denna att om dagens politiker skulle börja säga att den förda politiken blev fel, ja, då fick de gå 50 år bakåt och ta avstånd över vad som hänt inte bara i Malmö. Oj vad det skulle svida hos vissa! Men sånt händer bara i sagornas värld, vi kommer inte att få höra annat än att de som kritiserar är gnällspikar och allmänt otäcka människor. Sanningen ser vi ju idag igen i Rosengård när en blott 16 års pojke sköts ihjäl!

19 juli 2017 at 19:11 Lämna en kommentar

USA har börjat en ökenvandring!

Historiens vingslag!

Historia brukar inte sällan återupprepas men på lite annorlunda sätt. Tänker på hur judar nekades inresa under de år på trettiotalet då Tyskland fortfarande tillät detta.

Sverige drev igenom att ett stort J skulle stämplas i alla pass för judar. Studenter i Uppsala bråkade som bara fan därför att tio judiska läkare ville komma hit från Nazityskland.

Nu stänger USA sina gränser på ett mycket dåligt sätt ivrigt påhejade av SD- folk i Sverige.
Uselt och ett fruktansvärt misstag av USA. Nu är de tillbaka till åren på trettiotalet igen då de isolerade sig och sa att Europas folk fick klara sig själv mot nazisterna.
På ett sätt var det bra för Europas folk att Japan angrep USA, då blev det andra bullar av inom folket. Villigheten att försvara sig och även att ge sig på  roten till det onda , Hitler och Co fullkomligt exploderade i detta stora land med sin enorma kapacitet att producera.
Det ska vi vara tacksamma över än idag. USA-hatet har aldrig tilltalat mig inte ens  när USA har gjort fel.
Vissa på Facebook kör med sina floskler om ”PK-media” som nu ”angriper” Trump. De har inte ögon eller öron eller minsta empati i sina själar och förstår inte rätten till skydd som vissa människor måste kunna få.
Behövs ju bara ett enda exempel och det är den man i Irak som arbetat som tolk åt USA och som var lovad att få tillstånd att åka till USA eftersom han är hotad till livet.
Exakt samma falskspel som den rödgröna regeringen i vårt land har åstadkommit för de tolkar i Afghanistan vilka hjälpte den svenska militären. De lever gömda i Afghanistan eftersom talibanerna har sagt att de ska dödas.
Världens folk och de flesta regeringar uttrycker sitt missnöje med Trumps politik i denna fråga. Detta sporrar tydligen några i vårt land att totalt tappa sitt omdöme .
Men det har alltid funnits folk som faller i farstun för ”starka män” !

USA har börjat en ökenvandring och hur den slutar vet ingen idag!

19 juli 2017 at 19:11 Lämna en kommentar

Gladan

Att segla med Flottans fartyg!

Sommaren 1962 från maj till oktober låg jag på flottans segelfartyg Gladan jämsides med Falken. Två exakt likadana segelfartyg.
De byggdes 1947 och har stålskrov och är i mycket gott skick fortfarande.
På bilden ser man Falken med fulla segel men det ska man veta att så ser det inte alltid ut.
Framåt hösten -62 skulle vi göra ett besök i Aberdeen men möttes av orkanvindar ute på Nordsjön och segel efter segel sprack.
Till slut så mer eller mindre låg vi och drev i ca fyra dygn med vågor som var tio meter.
Att åka upp och ner hela tiden med en sådan fallhöjd kräver sina offer. Många blev så fruktansvärt sjösjuka så de ville helst dö. Ingen mat på fyra dygn och sällan någon som frågade heller men vi fick tillhandahålla drycker så gott det gick.
När man väl anländer till hamn efter att ha genomlidit många, många dygn på sjön så känns ens ben underliga och vissa gångsvårigheter uppstod.

19 juli 2017 at 19:11 Lämna en kommentar

Med Bo Högrelius in på långvården!

Bo Högrelius in på långvården!

Sommaren 1980 så avslutades min karriär på Systembolaget och jag chansade på en sommaranställning som sjukvårdsbiträde på Värnhems sjukhus.
Detta sjukhus hade plats för över 1000 patienter och var på så sätt norra Europas största långvårdssjukhus.
Jag fick börja på en avdelning i det nya stora komplexet där varje avdelning hade 52 patienter uppdelat på fyra avdelningar.(Olika färger)
Man får gå bredvid en erfaren personal i början och sannerligen jag som aldrig satt min fot tidigare på ett sådant sjukhus blev storögd inför vad jag snabbt fick se.
Gamla människor liggande i fosterställning sedan många år. Förvirrade individer vilka inte ens kom ihåg vad det hette och än mindre ens kunde hitta till sin egen säng.
Vuxna i olika ålder som man matade. Vissa  fick man passa sig för därför att de var sk ”knipare”! Och rätt snart fick jag se en anställd råka illa ut med en tant som satt i rullstol i korridoren.
Han hade gått för nära och hon fick tag i hans pung och knep till så mycket hon orkade. Han svimmade allt medan gumman flinade med sin tandlösa mun.
Men det som var svårt i början var ju all avföring stup i kvarten.Blöjor som svämmade över. Sängar totalt nerkladdade, patienter som åt sin egen avföring osv.
Nu var det här ju ett modernt sjukhus med bra möjligheter att duscha de som hade gjort ner sig.På med skyddskläder och så in i duschen.
Vissa dagar var ju ”dassdagar” och många fick ju olika medel kvällen innan, tex fikonsirap och så på morgonen skulle minst 7 patienter laxeras.
Dessa dagar gick man hem med stanken i näsan och som man tyckte i håret.
Men det blir ju vardag med såna sysslor också och det tunga arbetet blir ju till rutin efter ett tag. Personalen (nästan bara kvinnor) svetsas ihop och tidvis med rätt personer kan man ha rätt så roligt .
Jag hade ju aldrig arbetat på något ställe tidigare med sådan kvinnodominans så det var lite trevande till en början, man måste kunna visa sig som man att man pallar för jobbet. Inte söla i onödan utan jobba på så att alla kunde få sin lilla paus då o då!
Ibland fick vi in unga trafikoffer  under 30 år och det kändes inte bra att se dem bland alla dessa senila. Dålig politik från sjukhusledningen o0ch med all kritik från oss anställda så började det byggas upp en egen avdelning med dessa unga.
Då visade det sig att många som hade varit apatiska på vår avdelning gjorde stora framsteg med allt på den nya avdelningen.
De sporrade varandra!
När jag jobbat en månad blev jag kallad till chefen och jag undrade vad det kunde röra sig om. Men när jag satt mig ner hos henne så frågar hon bara om jag trivs. Ja, det gör jag var ju mitt ärliga svar. Chefen: ”kan du tänka dig att få månadslön och fast anställning”? Ja tack, blev ju svaret.
Lönen var ju åtskilligt sämre än på systembolaget och särskilt dålig i jämförelse med stålverket   . Ungefär hälften mot det jag hade på bruket.
Så såg det ut för en yrkeskategori som domineras av kvinnor.
Av så många anställda så fanns det ju en del udda typer som man la märke till då och då. Vi hade en sjukvårdare som försvann då o då och man fick leta efter honom. Då hade han låst in sig någonstans och satt och drack brännvin. Total alkis som alltid mer eller mindre luktade sprit.
Elaka biträden fanns det ju också en del av, de passade på att plåga de gamla när de kom åt och var ytterst hårdhänta.
En ung arbetskamrat anmälde jag efter våld och som det visade sig psykisk terror mot en dam och hon fick sparken på en gång.
När så Malmö stad råkade på obestånd och skar ner överallt inom vård och omsorg vilket drabbade våra avdelningar mycket hårt så tröttnade jag på detta arbete. De tog bort samtliga sjukvårdare,badet och terapin.
Det innebar  att på vår avdelning ,med 13 svåra patienter (11 matningar) så blev vi som mest 2 och en halv personal kvar.Om någon patient skulle tex till röntgen så blev vi 1 och en halv kvar. Tänk dig att sköta svår matning med så lite personal.
När man gick hem efter sitt pass så hade man konstant dåligt samvete över dåligt utfört arbete.
När man känner att man inte orkar ens att vara vänlig då är det något fel.
Orsaken till Malmös kris var ju invandringen som kostade staden oerhörda belopp. Socialunderstödet bara till de som numera bodde i Rosengård uppgick ju till ofantliga belopp.
När läget blev så krisartat så gick till slut staten in med pengar och så fungerar det numera också.Malmö får nästan fyra miljarder om året för att klara driften. Utan dessa pengar så hade staden gjort konkurs .
Efter sju tuffa år så kastade jag in handduken men mest för att vår barnomsorg för vår yngsta dotter mer eller mindre också hade körts i botten genom nedskärningar men det är en annan historia som jag får berätta nästa gång!

19 juli 2017 at 19:11 Lämna en kommentar

Äldre inlägg


Arkiv